Råtta

 

Faktaruta

Livslängd 2-4 år

Könsmognad 4-8 veckor

Avel tidigast vid 3-4 månaders ålder

Dräktighetsintervall 21-23 dagar

Avvänjning av ungar vid 3 veckors ålder

Normal kroppstemperatur 37-38,5 °C

Hjärtfrekvens 250-450 slag/minut

Andningsfrekvens 70-115 andetag/minut

 

 

Allmänt

Tamråttan kommer från den vilda brunråttan (Rattus norvegicus) som tros härstamma från Kina. Brunråttan kom till Europa under slutet på 1600 och början på 1700-talet. Den spred sig snabbt och konkurrerade ut svartråttan som då var spridd över hela Europa. Idag finns brunråttan spridd över hela världen och man kan säga att den förekommer överallt där det finns människor.

 

Man tror att råttan började bli populär som husdjur under 1800-talet. I England under den perioden fångades råttor av speciella råttfångare och användes i på den tiden mycket populära tävlingar som kallades ”rat baiting”. Det hela gick ut på att olika hundar skulle på så kort tid som möjligt döda så många råttor som gick. Råttorna placerades i en grop tillsammans med hunden och hade inte möjlighet att fly. Denna typ av tävling blev mer eller mindre förbjuden i början på 1900-talet och den sista officiella tävlingen hölls 1912. Den osannolika konsekvensen av denna hemska tävlingsform blev dock att råttan började användas som husdjur. Några av de mest kända råttfångarna hade nämligen börjat avla på de råttor de fångade in och på så sätt började en del mer ovanliga färgkombinationer dyka upp. Dessa djur sparades och blev så småningom populära att ha som husdjur.

 

Råttor är trevliga, intelligenta och sociala husdjur. Råttans vilda släkting är nattaktiv och tycker om att gräva. De är dessutom mycket bra på att simma, både på ytan och under vattnet. Inom en råttflock råder ofta en sträng hierarki och slagsmål uppstår emellanåt. Oftast leder detta inte till allvarligare skador utan den svagare råttan flyr. Man kan även få se olika lekslagsmål mellan grupper av råttor där både jakt, hopp, brottning och boxningsliknande beteende kan ses. Våra tama råttor har vanligen mer utdragna slagsmål och det är inte lika vanligt (eller fysiskt möjligt?) att den ena råttan flyr. Vanligen sover råttor tillsammans och brukar även putsa varandra. Råttor har även förmåga att kommunicera med varandra genom ultraljud (mer än 20 000 kHz) vilket är omöjligt för människans öra att uppfatta. Förutom sin hörsel har råttor ett mycket välutvecklat luktsinne.

 

Förebyggande skötsel

Som med alla levande varelser är det viktigt att de basala levnadsvillkoren är optimala för att individen ska undvika sjukdomar i största möjliga grad. Detta gäller även för råttor och kosten samt miljön är viktiga för att din råtta ska hålla sig frisk och leva länge. Eftersom råttor har

lätt för att drabbas av juvertumörer kan det vara en idé att kastrera sina honor tidigt för att undvika detta. I studier har det visat sig att råttor lever längre och har en minskad risk för att drabbas av olika tumörsjukdomar om de äter rätt kost i rätt mängd. Rekommendationen är att fodra med råttpellets i en bestämd mängd varje dag. En kost baserad på fröer är inte näringsriktig och ökar riskerna för fetma.

Eftersom råttor är flockdjur bär de inte hållas ensamma. En grupp bestående av enbart hanar eller enbart honor är det bästa om man inte väljer att kastrera sina djur eller bedriver uppfödning. 

 

 

Skötsel

Hygien

Beroende på hur stor din bur är kan du behöva städa delar av den eller hela buren allt ifrån en till flera gånger i veckan. Ansamling av avföring leder lätt till bakteriehärdar som på sikt kan påverka hälsan hos din råtta. Urin som inte sugs upp eller avlägsnas utsöndrar ångor av ammoniak som är skadligt för din råttas luftvägar samt verkar irriterande för råttans trampdynor. Genom att byta ut delar av underlaget beroende på hur djup ströbädden är kan man hålla det relativt hygieniskt utan att behöva tömma buren varje gång. Hela ströbädden måste dock bytas med jämna mellanrum och buren ska då diskas och desinficeras innan den används igen. Har man en toalettlåda i buren ska den rengöras dagligen för att kunna fungera bra.

Mat och vattenskålar eller allra helst vattenflaskor måste diskas och rengöras dagligen. Tänk på att även nippeln på flaskan ska rengöras ordentligt. Vattenflaskor är att föredra eftersom man undviker att smuts, hår, mat och strömaterial ansamlas i skålen.

 

Bur

I djurskyddslagen finns minimimått för hur stor buren ska vara men för att få till en bra bostad till sin råtta bör man ha ett större hem. Ju större desto bättre är en bra utgångspunkt. Råttor älskar att klättra så det är viktigt att tänka på att väggarna i buren ska ha tvärgående galler så att detta är möjligt. Det finns ofta olika burar att köpa eller så kan man tillverka sin egen bur. Tänk på att det får inte vara galler i botten på buren. Råttor tycker även om att gräva så botten i buren måste ha ett material som är lämpligt för det. Bottenmaterialet ska inte vara irriterande eller damma för mycket vilket gör att sågspån eller kutterspån kan vara olämpligt eftersom det lätt dammar. Lämpliga bottenmaterial kan utgöras av alflis, aspspån, hö, rivet papper och viss typ av toalettmaterial för katter som utgörs av papper. Har man en speciell toalettlåda i buren kan det vara bra att inte ha samma material där som i den övriga buren.

 

Miljö

Råttor är mycket nyfikna och aktiva djur. I buren bör det finnas mängder med aktiviteter som din råtta kan sysselsätta sig med när den är vaken och även mysiga ställen för den att krypa in och sova på. Hyllor, grenar, tunnlar, hängmattor, hus och mjuka kryp-in är mycket uppskattat.

Förutom att tillbringa tid i buren gillar råttor även att utforska andra delar av världen. Det som är viktigt att tänka på kan vara att se till att det inte finns sladdar framme som din råtta kan bita på och att det är bra att ha uppsikt över din råtta när den är ute. Råttor gillar även att hänga med ut i någon ficka, på axeln eller inkrupen i en huva på jackan.

Omgivningstemperaturen bör ligga mellan 18 och 26°C. Råttor tål inte extrem kyla eller hög värme bra.

 

Kost

Råttor är omnivorer vilket betyder allätare. I det vilda är de opportunister och äter det som finns tillgängligt ofta i form av olika rester från människans matbord. Den naturliga kosten består annars av olika fröer och sädesslag men råttor har även ett visst behov att animaliskt protein. Det har visat sig i många försök att råttor mår bättre, har mindre tendens att utveckla olika tumörsjukdomar och lever längre om man begränsar kaloriintaget. Vill man försöka att med hjälp av kosten bör man ge en lämplig bas i form av råttpellets av god kvalité. Det finns idag speciell pellets till råttor som innehåller nödvändiga näringsämnen i rätt mängd för att tillgodose din råttas behov. Att enbart ge olika gryner, musli, fröer och frukostflingor är inte en bra kost och innehåller för mycket kalorier vilket på sikt ökar risken för tumörsjukdomar och fetma. Pellets bör till vuxna djur innehålla runt 20% protein och 4% fett. För dräktiga eller växande individer ökar behoven.

Förutom pellets bör en fjärdedel av kosten utgöras av färskfoder i form av frukt och grönsaker. En och annan matbit från vår husmanskost är inte heller fel. Godis i form av sötsaker bör man endast ge undantagsvis.

 

Beteende och hantering

Råttor ska aldrig lyftas i svansen utan genom att ta ena handen under bröstkorgen och den andra som stöd under bakdelen. Tänk på att de är mycket snabba och om de känner sig trängda eller blir fasthållna utan att vara vana vid det kan de bita i självförsvar. Det är annars mycket ovanligt att en råtta biter utan anledning om de är vana att bli hanterade. Vid medicinering via munnen kan det vara bättre att låta råttan kunna röra sig och helt enkelt hålla ett löst grepp runt huvudet och försöka följa med, än att tvångshålla dem. Det som brukar vara besvärligt är att råttor har en mycket bra gripförmåga med frambenen och motar gärna undan medicinsprutan Ibland kan det vara lättare att använda sig av en liten handduk att vira in råttan i men de har en mycket bra förmåga att slingra sig ur det också.

 

När råttor blir stressade eller kommer i kontakt med okända miljöer eller människor brukar de ofta kissa eller bajsa. Det är mycket vanligt att det sker vid ett veterinärbesök.

 

Råttornas beteende i fångenskap liknar mycket det som förekommer i det vilda. Rätt skötta blir råttor mycket trevliga, sociala och roliga att ha som sällskapsdjur.