Leopardgecko

Leopardgecko (Eublepharis macularius)

 

Faktaruta

Livslängd 15-25 år

Insektsätare

Dagstemperatur 24-30°C

Nattemperatur 18-24°C

Könsmognad runt 10 månader eller en kroppsvikt över 35-40 gram

 

 

Allmänt

Leopardgeckon är en liten ödla som naturligt lever i öken och torra, steniga halvöken områden i Afghanistan, Pakistan och norra Indien. Den blir vanligen runt 15-25 cm och till skillnad från en del andra geckos har den ögonlock och blinkar samt saknar de karakteristiska ”sugkopparna” som gör det möjligt för många geckos att klättra på väggar och i tak. På engelska benämns den även som ”fat-tailed gecko” och det kommer sig av den karakteristiska svansen som vid perioder av svält minskar i omfång.

 

I det vilda lever leopardgeckon av insekter. Den anses vara nattaktiv och spenderar dagen i skrevor eller hålor i klippor och kommer fram i skymningen för att jaga. Klimatet i de områden där den lever förändras i viss mån under olika säsonger men är överlag torrt och varmt under dagen (24-30°C) och sjunker nattetid (18-24°C). Detta är dock endast leopardgeckons omgivningstemperatur och i de små hålor och skrevor där den lever under stor del av dagen råder ett mikroklimat med relativt hög luftfuktighet.

 

Leopardgeckon är en relativt skygg ödla men blir med åren och vid varsam hantering relativt tam och lätthanterlig. Precis som många andra ödlor kan den som försvar tappa svansen för att förvirra eventuella rovdjur. I svansen finns speciella ”brytställen” bestående av bindvävsfogar som gör att en del av svansen kan lossna snabbt och enkelt. En snabb sammandragning av blodkärlen gör att det inte blöder mycket. Den tappade svansen ligger ofta kvar och slingrar sig på marken vilket gör att rovdjuret blir förvirrat och koncentrerar sig på svansen och ödlan hinner komma undan. Det är därför viktigt att komma ihåg att man aldrig får greppa om en leopardgeckos svans eller försöka hålla fast den i svansen eftersom sannolikheten att den tappar sin svans är då stor. Likaså kan ödlan om den blir fasthållen och kämpar hårt för att komma loss som försvar tappa svansen utan att man har greppat om den. Svansen växer vanligen ut igen men utseendet kan skilja sig väsentligt från den kvarvarande delen och ser ofta lite konstgjord ut. Tänk på att varsam och frekvent hantering gör att ödlan inte blir lika stressad och är ofta det bästa sättet att förhindra att den tappar svansen.

 

Hygien

I det vilda kommer ödlan väldigt sällan i kontakt med sin egen avföring. I ett terrarie är situationen annorlunda och dagliga och bra hygienrutiner är ett måste. Ansamling av urin och avföring gör att halten av sjukdomsframkallande bakterier, svampar och virus ökar drastiskt vilket på sikt leder till sjukdomar hos din leopardgecko. Avföring ska avlägsnas från terrariet dagligen och nedblött eller smutsigt bottenmaterial måste också tas bort och bytas mot nytt. Många leopardgeckos väljer en del av sitt terrarie att ha som toalett vilket underlättar för dig som djurägare. Temperaturen i terrariet gör att matrester och vatten blir en lämplig grogrund för alla sorters bakterier och svampar och därför ska alla matskålar och vattenskålar rengöras dagligen. Trots att din leopardgecko håller sig till en ”toalett” i terrariet bör man byta ut allt bottenmaterial en gång i månaden. Beroende på storleken på ditt terrarie och antalet individer i det ska även en helrengöring utföras med jämna mellanrum. I det ingår att allt material byts ut eller rengörs och desinficeras samt att terrariet i sig även desinficeras. Detta utförs lämpligen några gånger per år.

 

Bur/terrarie

Den bästa buren/terrariet för en leopardgecko är ett glasterrarie med en del eller hela taket täckt av galler. Gallret behövs för att det ska bli en fungerande ventilation i terrariet och förhindrar samtidigt ödlan att ta sig ut. Storleken på terrariet avgörs av hur många individer som ska bo där men eftersom detta ska bli din ödlas hem är det bättre att ta till lite i storlek och inte följa Jordbruksverkets minimimått. Ju större terrarie desto lättare är det att skapa olika mikroklimat. Leopardgeckos liksom de flesta reptiler är beroende av att få en optimal miljö för att hålla sig friska. I det vilda tillbringar leopardgeckon största delen av dagen i svala och fuktiga hålor i terrängen. När dagen blivit svalare kommer den fram för att jaga föda. Det är viktigt att du försöker skapa en liknande miljö i ditt terrarie. En del av terrariet bör innehålla en varmare plats där stenar eller klippliknande material kan värmas upp av en värmelampa. Genom att värma upp stenen efterliknar man även där naturliga förhållanden där leopardgeckon efter att ha tillbringat dagen i sina hålor söker upp en uppvärmd plats för att uppnå optimal kroppstemperatur innan den börjar jaga. Kom ihåg att stenen ska bli uppvärmd av lampan och inte genom att innehålla en värmekabel. Dessa ”värmestenar” har ofta inte en tillräckligt säker termostat och blir ofta för varma vilket lätt leder till brännskador på huden. De flesta reptilers hud är dåliga på att känna av värme och de reagerar långsamt på för höga temperaturer.

 

Olika hålor eller gömställen kan åstadkommas genom att man använder sig av barkbitar eller större lite flata stenar. Det viktiga här är att tänka på säkerheten när du inreder terrariet. Inga stenar eller andra tyngre föremål ska kunna ramla ned och skada ödlan så det är viktigt att förankra alla föremål väl och se till att de ligger stadigt.

 

För att skapa ett mikroklimat med en hög luftfuktighet kan man använda sig av olika typer av fuktbevarande mossor som kan läggas in i en plastlåda med lock. Lådan ska vara rymlig nog för ödlan att krypa in i men inte för stor eftersom den annars lätt utnyttjas som toalett. Se till att hålla fuktigheten i lådan genom att spraya mossan med vatten varje eller varannan dag. Kontrollera samtidigt att det inte ligger avföring eller att lådan förorenats på andra sätt. Byt ut inredningen och rengör lådan 1-2 gånger i veckan.

 

Bottenmaterialet i terrariet bör ge möjlighet för din leopardgecko att gräva. Det finns många olika alternativ att välja mellan. Det viktiga är att din ödla kan gräva och att materialet inte utgör en risk genom att ödlan äter stora mängder och drabbas av förstoppning. Man anser att grov sand i kombination med ett behov av kalk kan vara en del av förklaringen till varför ödlan drabbas av förstoppning. I det vilda får leopardgeckon liksom många andra ödlor en del av sitt kalkbehov tillfredsställt genom att äta jord eller sand. Det finns säkert många andra bidragande orsaker till att ödlan äter av sitt bottenmaterial men för att undvika problemet välj en blandning av jord och sand. Se även till att det finns tillgång till kalk i en skål och att alla insekter som används som föda är kalkade innan. En annan sak att känna till är att det är vanligare att unga leopardgeckos äter av sitt bottenmaterial och därmed drabbas av förstoppning. En del uppfödare har alla leopardgeckos under 6 inches på tidningspapper och först efter att de blivit längre än det börjar de vistas på andra bottenmaterial. Ett annat bottenmaterial som är vanligt är bark men det är svårt att hålla rent samt är en mycket bra grogrund för bakterier, virus, svamp och olika kvalster.

 

Ljus och värme

Under dagen bör temperaturen i terrariet på det varmaste stället ligga på 30 °C och runt 21°C på det svalaste. Nattetid kan temperaturen sjunka till 18 eller 19 °C. I naturen tillbringar leopardgeckon största delen av dagen borta från direkt solljus och detta kan göra att din ödla skyggar lite för starkt ljus. Om terrariet är inrett så att det finns gott om platser att söka skydd och skugga bör man försöka efterlikna de naturliga förhållandena så mycket som möjligt. Ett lysrör med fullspektrumljus bör finnas och även om det debatteras om leopardgeckos behöver UV ljus är det inte fel att sätta in det. Många leopardgecko kommer fram innan solen gått ned för att värma upp sig och får då tillgång till UV ljus. Både UV ljus och fullspektrumljus är bäst att ha på en timer och gärna en som kan ställas in med dimmer det vill säga långsamt tändas och långsamt släckas. Allt för att efterlikna soluppgång och nedgång i naturen. Som nämnts tidigare bör det också finnas en varm plats som värms upp av en värmelampa.

 

Kost

Leopardgeckon är i det vilda en insektsätare. I fångenskap äter den det mesta i insektsväg, mjölmask, syrsor, zoophobas, kackerlackor, gräshoppor. Vuxna leopardgeckos äter emellanåt också andra små ödlor och musungar (”pinkisar”) men detta är inte en nödvändighet. Man kan med fördel fånga insekter på sommaren och ge sin leopardgecko, detta är berikning både för magen och huvudet. Unga leopardgeckos ska ha mat varje till varannan dag medan det för äldre djur räcker med 2-3 gånger i veckan. En matskål med låg kant är lämplig att använda i terrariet till insekterna, dels är chanserna för att kalken stannar kvar på bytesdjuret större och dels är riskerna för att din leopardgecko får i sig sand och jord från bottenmaterialet mindre. Innan insekterna ges till din leopardgecko måste de kalkas. Ett lämpligt kalkpreparat med ingen fosfat tillsats är det bästa. För att bättre få kalk och vitaminpreparatet att fästa på insekterna kan man använda sig av en plastburk med pulver som skakas med insekterna i. Detta ska göras precis innan de erbjuds till leopardgeckon eftersom insekterna annars hinner putsa bort pulvret själva. Eftersom talspråket ”man är vad man äter” gäller för allt levande gäller det att insekterna har fått en bra mat innan de själva blir föda. Det kallas i allmänt tal för ”gut loading” och innebär att insekterna erbjuds bra näringsrik kost innan de blir uppätna. Maten tas upp av insekten och omvandlas till näring i kroppen. Det mest optimala är om man kan ge insekterna en kost de äter naturligt exempelvis mullbär till silkesmaskar. För de flesta är inte det möjligt och annan mat i form av pellets för syrsor, fågelpellets, hund- eller kattmat, grönsaker och frukt fungerar bra. Kalktillskott med vitamin D3 ska ges vid varje måltid till unga djur och 1-2 gånger i veckan till vuxna. Vitamintillskott ska ges 1-2 gånger i veckan till unga djur och varannan vecka till vuxna djur. Själva insekten bör inte vara större än halva bredden på din leopardgeckos huvud för att inte skada den. Mata inte med fler insekter än din ödla kan äta upp inom 15-20 minuter.

 

Se också till att din leopardgecko har en skål med färskt och rent vatten varje dag. Skålen ska vara tillräckligt stor och låg så att det finns möjlighet att at sig ett bad. Vattennivån bör inte nå upp till mer än halva magen. Om din ödla inte dricker eller badar kan du alltid själv lägga ned den i ett ljummet bad för att stimulera den till att dricka. Även här är det viktigt att vattennivån inte är för hög eftersom din leopardgecko inte är någon simmare. Ett bad stimulerar även din leopardgecko att bajsa.