Skäggagam

 

Skäggagam (Pogona vitticeps)

 

 

Faktaruta

Livslängd 7-10 år

Könsmognad 1-2 års ålder

Allätare (insekter och vegetarisk kost)

Behöver UV ljus (A+B)

Dagtemperatur  24-35 °C

Nattemperatur 20-30 °C

Luftfuktighet 30-40%

 

 

Allmänt

Skäggagamen är en lite mindre ödla som vanligen blir runt 20-30 cm från nos till svansspets, hos vissa underarter ända upp till 50 cm. De är ofta lugna och blir lätt tama men kräver en del utrymme för att trivas bra. I fångenskap har man avlat fram en rad olika färger såsom exempelvis röda, gula, sandfärgade och tigrerade. Framavlingen av dessa varianter har alla skett från olika naturligt färgade skäggagamer i det vilda. 

 

Skäggagamen kommer från Australien där den lever i torra, steniga halvökenområden och öppna busk- och trädlandskap. De är duktiga klättrare och återfinns ofta på grenar, i buskar och på klippor. Skäggagamen är en soldyrkare och under förmiddags- och eftermiddagstimmarna kan man se dem uppflugna på stängselstolpar i närheten av bebyggelse eller uppe på grenar. Under de varmaste timmarna på dagen spenderar de dock tiden i hålor i marken där de söker skugga och fuktighet. I dessa hålor råder ett mikroklimat där luftfuktigheten är mycket högre än i omgivningen.

 

Kosten i det vilda varierar, och skäggagamen är en omnivor det vill säga den är allätare. Som ung äter den mycket insekter av olika slag men ju äldre den blir desto mer går den över till vegetarisk kost i form av blad, blommor och andra växter. Det är viktigt att erbjuda skäggagamen en varierad kost redan från början för att mer efterlikna de naturliga förhållandena i det vilda. Detta är också extra viktigt när man håller flera ungar tillsammans. I en grupp yngre individer råder ofta en mycket sträng hierarki och finns det inte tillräckligt med mat uppstår lätt kannibalism och de svagare individerna blir lätt av med kroppsdelar såsom tår och svans. Genom att hela tiden ge gruppen fri tillgång till vegetarisk kost i kombination med andra åtgärder kan problemen helt försvinna.

 

I det vilda kommunicerar skäggagamer mycket med varandra genom olika kroppsrörelser och många av dessa kan man få se även i fångenskap. De flesta beteenden framträder först när skäggagamen nått vuxen ålder och i olika gruppsituationer. Här nedan beskrivs några av de vanligaste beteendena;

Gapa – en skäggagam kan ses gapa när den befinner sig i höga temperaturer. Det görs för att reglera kroppstemperaturen och kyla ned kroppen. Ibland förekommer en slags hässjning (snabb, flämtande andning) i samband med gapandet för att än mer sänka kroppstemperaturen. Om din skäggagam gapar mycket bör man kontrollera temperaturen i terrariet. Vid olika luftvägsinfektioner kan din skäggagam också gapa för att underlätta andningen. Är man osäker bör man alltid kontakta en veterinär och låta göra en hälsoundersökning.

Skäggdisplay – när en skäggagam upplever sig hotad framförallt av något som närmar sig dem hastigt blåser de upp halsen med luft så att ”skägget” står ut. I samband med det öppnar de ofta munnen.

Armvinkning – detta är ett beteende som skäggagamen använder sig av från en mycket tidig ålder. De vinkar med en arm som ett tecken på undergivenhet och det är framförallt yngre djur som gör det men även vuxna honor i sällskap av en hane använder sig av det.

Nicka med huvudet – detta beteende uppträder vanligen hos hanar under parningstider. Det är ett tecken på upphetsning och används för att uppvakta honor med. I samband med nickningarna kan även hudfärgen i ”skägget” mörkna och bli mer svart.

Svanslyft – detta beteende syns både hos unga djur och vuxna och ofta i samband med jakt eller upphetsning. Svansen och framför allt svanstippen lyfts helt enkelt från marken och pekar uppåt

 

 

Skötsel

Terrarie

Skäggagamer kan hållas ensamma, flera honor tillsammans eller en hane och flera honor. De flesta reptiler är ensamlevande djur och om de ska hållas tillsammans krävs att terrariet är tillräckligt stort för att ge varje individ möjlighet att sola sig, söka skydd och äta samtidigt. Storleken på terrariet regleras i djurskyddslagen och beror på storleken på individen (se http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/andrasallskapsdjur/ormarochodlor.4.62af51191240430af4d80002653.html). För en ensam skäggagam är minimimåttet på terrariet 200 cm långt och 40 cm brett. Tänk dock på att måtten i djurskyddslagen är endast minimimått och din skäggagam uppskattar ett större terrarie än vad som anges där. Det är dessutom lättare att upprätthålla en bra temperaturgradient både vertikalt och horisontellt i ett större terrarie.

 

Terrariet ska vara utformat så att din skäggagam inte kan rymma eller skada sig och försöka efterlikna en skäggagams naturliga miljö så mycket som möjligt. Detta innebär att temperaturen dagtid bör ligga mellan 24 och 35°C. Dessutom bör det finnas en solplats för varje individ i terrariet där temperaturen bör ligga upp mot 40°C. Solplatsen kan med fördel ligga lite högre för att stimulera skäggagamens naturliga beteende. Nattetid bör temperaturen i terrariet sjunka till mellan 20 och 30°C. Det som är viktigt är att skapa en temperaturgradient i terrariet så att olika platser både på längden och höjden har olika temperaturer. Detta gör att din skäggagam kan välja huruvida han vill ha det svalare eller varmare. Vi rekommenderar inte att man använder sig av varma stenar. Dels har de flesta reptiler mycket dåliga värmereceptorer i huden och dels är dessa varma stenar dåligt temperaturreglerade. Denna kombination gör att det kan uppstå för stark värme och innan skäggagamen hunnit reagera på detta kan den redan ha utvecklat en brännskada. Vill man åstadkomma en värmegradient underifrån är det isåfall bättre att använda sig av någon form av värmekälla under terrariet. Glöm inte att en termometer är det bästa sättet att mäta temperaturen i terrariet med, gissa inte!

 

I naturen har skäggagamen tillgång till olika mikroklimat som gör att den kan reglera sin vattenomsättning i kroppen på ett bättre sätt. Man har sett att dessa mikroklimat har stor betydelse för de djur som lever i torra områden genom att de förhindrar uttorkning och en ökad belastning på framförallt njurar. I fångenskap har man genom forskning kommit fram till att reptiler utan tillgång till mikroklimat (skäggagam, leopardgecko, olika landsköldpaddor) eller tillräckligt hög luftfuktighet (tropiska landsköldpaddor, leguaner) lider av kronisk låggradig uttorkning. Detta utgör en stor påfrestning för njurarna och leder till njurskador. I terrariet kan en låda med fuktig vermiculit duga men även olika skuggplatser under stenar eller barkbitar är bra komplement. Tänk på att all inredning som sätts in i terrariet ska vara säkert så att skäggagamen inte skadar sig. Bygger man upp gömställen med hjälp av stenar måste dessa förankras och ligga stadigt så att de inte ramlar ned och skadar skäggagamen.

 

Förutom värme behöver skäggagamen även tillgång till dagsljus och UV ljus (A och B). De flesta skäggagamägare känner till att en UV lampa behövs men vikten av att skäggagamen har  ett bra dagsljus i sitt terrarie blir ofta bortglömt. En kombination av ett bra dagsljus över hela terrariet, UV ljus och en värmespot är nödvändigt. Dagsljuset gör så att din skäggagam uppfattar omgivningen på rätt sätt och återger naturliga färger. Det är bland annat viktigt i samvaron med andra skäggagamer och även för att maten ska uppfattas som mat och inget annat. UV ljus behövs för att säkerställa att kalk tas upp i kroppen på rätt sätt. Kalkbrist är mycket vanligt hos reptiler i fångenskap. Naturligt UV ljus innehåller både UVA, UVB och UVC ljus. UVA behövs för att din skäggagam ska kunna uppfatta färger på rätt sätt och UVB hjälper till att omvandla D vitamin till en aktiv form (D3) som sedan omvandlas i kroppen till ett hormon som reglerar kalkupptaget. UVC strålning är farligt och bidrar bland annat till att hudcancer uppkommer. UVC ska inte förekomma i de UV ljus som kan köpas till reptiler. För att UV ljuset ska vara effektivt bör det sitta cirka 30 cm ovanför djuret. Det är även viktigt att byta UV ljusröret regelbundet. Trots att lampan fortfarande lyser har mängden UV strålning minskat till mindre än hälften inom ett år. Vi rekommenderar att man byter UV ljus var 6 till 12 månad. Att byta oftare är framförallt viktigt när skäggagamen är ung. Glöm inte att se till så att din skäggagam inte kan komma åt lamporna och skada sig och glöm inte att stänga av lamporna under natten. För att åstadkomma liknande förhållanden under natten som i naturen kan man ha en speciell nattlampa som exempelvis enbart ger infraröd strålning. Normal dagslängd för en skäggagam ligger på mellan 10-12 timmar och längre än så bör man inte ha dagsljuset på. Det smidigaste kan vara att ha en timer inkopplad som styr de olika lamporna.

 

Vilken typ av underlag ska man välja till sitt terrarie? När man väljer bör man tänka på att det ska vara hygieniskt och lättstädat så att det inte blir en bra grogrund för olika bakterier, inte giftigt eller farligt för skäggagamen att äta och försöka efterlikna skäggagamens naturliga miljö så mycket som möjligt. En kombination av olika underlag är ofta det bästa. En del i terrariet bör ge skäggagamen möjligheter att gräva och en blandning av sand och jord är ett bra alternativ. Man kan även ha en del med mindre stenar som dock är så stora att inte skäggagamen kan äta upp dem. För att skäggagamen ska kunna söka skugga och skydd bör det finnas växter i terrariet och även stadiga grenar som medger möjligheter att klättra. All avföring som bildas i terarriet måste avlägsnas dagligen, få det ligga kvar blir det en bra grogrund för bakterier och andra mikroorganismer och leder på sikt till sjukdomar hos din skäggagam. I naturen kommer skäggagamen aldrig i kontakt med sin egen avföring och den ska inte behöva göra det i fångenskap heller. Underlaget i terarriet måste bytas och rengöras varannan till var tredje vecka. Då måste all lös inredning plockas ut och om den ej går att desinficera bytas helt och hållet.

 

Kost

Skäggagamen är som nämnts tidigare omnivor och äter både insekter och vegetabilier. Den vegetabiliska delen av födan blir allt större ju äldre ödlan är men det är viktigt att tänka på att ge olika grönsaker även när ödlan är liten. En bra tumregel är att det alltid ska finns grönsaker tillgängligt hela tiden men att insekterna utfodrar man med en bestämd mängd i regelbundna intervall. En ung och växande individ ska ha mat i form av både insekter och grönsaker två till tre gånger dagligen. Eftersom insekterna kan skada skäggagamen bör man se till att det inte finns kvar några i terrariet efter måltiden och att storleken på dem inte är större än 2/3 av bredden på skäggagamens huvud. När skäggagamen blir större kan man dra ned på utfodringen till en gång om dagen. Vid vuxen ålder räcker det med att utfodra med insekter två till tre gånger i veckan.

 

Animalisk föda

De vanligaste insekterna som utfodras till skäggagamer är syrsor men en variation är det bästa. Om man kan ska man försöka att inte ge mer än cirka 50-60% av kosten i form av syrsor utan variera med olika maskar såsom mjölmask, zoophobas, vaxmott och silkeslarver samt även kackerlackor och till unga djur pinkisar (musungar). Under sommarhalvåret kan man även ta det som den svenska naturen erbjuder i form av daggmaskar och olika insekter (flugor, gräshoppor). Tänk dock på att inte plocka insekter från områden där man använt konstgödsel eller ogräsbekämpning eftersom detta är mycket giftigt för din skäggagam. Alla insekter bör pudras med kalk och vitaminer innan de erbjuds skäggagamen. Kalktillskott med vitamin D3 ska ges dagligen till unga djur och 2-3 gånger i veckan till vuxna. Vitamintillskott ska ges 1-2 gånger i veckan till unga djur och varannan vecka till vuxna djur. För att bättre få kalk och vitaminpreparatet att fästa på insekterna kan man använda sig av en plastburk med pulver som skakas med insekterna i. Detta ska göras precis innan de erbjuds till skäggagamen eftersom insekterna annars hinner putsa bort pulvret själva. Eftersom talspråket ”man är vad man äter” gäller för allt levande gäller det att insekterna har fått en bra mat innan de blir föda åt skäggagamen. Det kallas i allmänt tal för ”gut loading” och innebär att insekterna erbjuds bra näringsrik kost innan de blir uppätna. Maten tas upp av insekten och omvandlas till näring i kroppen. Det mest optimala är om man kan ge insekterna en kost de äter naturligt exempelvis mullbär till silkesmaskar. För de flesta är inte det möjligt och annan mat i form av pellets för syrsor, fågelpellets, hund- eller kattmat, grönsaker och frukt fungerar bra.

 

Vegetarisk föda

Skäggagamer ska erbjudas en vegetarisk blandning dagligen. Olika bladgrönsaker som roman-, endive- och rucolasallad, kål och persilja är bra. Maskrosor (blommor och blad), blommorna från hibiscus, ringblomma och rosor samt klöver är bra att komplettera med under sommaren. Tänk på att alla växter som tas utifrån inte får ha besprutas med växtgifter eller annat. Grönsaker i form av bönor, broccoli, blomkål, rödbetor, morötter, pumpa, squash, palsternacka och rädisa kan också blandas in i små mängder. Hacka allt fint, blanda i ett kalkpulver, spraya med lite vatten och servera.

 

Vissa växter, grönsaker och annan kost ska man försöka att undvika att ge för mycket av eller inte ge alls såsom ex
· Spenat, kål och rödbetor binder kalk och ska inte ges i för stora mängder
· Kål och bladkål (grönkål) har ämnen som kan påverka sköldkörteln

 

Vinterdvala ”brumering”

I naturen brukar de flesta skäggagamer genomgå en kortare eller längre period av vinterdvala. Den inträffar vanligen efter det att skäggagamen blivit ett år men kan komma tidigare eller senare. Perioden kännetecknas av att skäggagamen söker upp ett svalare ställe där den lägger sig och försjunker i en slags halvdvala där den inte äter och är inaktiv. Detta förekommer även i fångenskap och kan i vissa fall förväxlas med olika sjukdomstillstånd som också ger samma beteende. En normal vinterdvala kännetecknas dock av att ämnesomsättningen i kroppen sätts på sparlåga vilket gör att inte skäggagamen gör av med någon energi och därför inte behöver äta för att klara sig. Kroppsvikten förändras ytterst lite under en vinterdvala hos en frisk skäggagam. Är man osäker eller det är första gången skäggagamen vinterdvalar kan det vara bättre att ta det säkra före det osäkra och kontakta en veterinär.

 

Under den normala vinterdvalan bör man försöka att sänka temperaturen något i terrariet (17- 30 °C) om skäggagamen är ensamlevande. Man ska aldrig tvångsmata en skäggagam som vinterdvalar, det kan vara mycket farligt. Under dvalan bör man ta fram sin skäggagam en gång i veckan, väga den och låta den bada i ljummet vatten under 15-20 minuter. Vanligen sker vinterdvalan under samma period varje år och det är en god idé att låta din skäggagam genomgå en hälsokontroll emellanåt inför detta. Ett avföringsprov för att kontrollera mängden parasiter i kroppen bör alltid göras inför varje vinterdvala.

 

Förebyggande hälsovård

Det bästa för din skäggagam är att försöka skapa en så stressfri miljö som möjligt för den att leva i. Med stress menas inte det som vi människor pratar om i dagligt tal utan den stress som uppkommer när en individ inte har tillgång till optimala levnadsförhållanden. Det kan röra sig om allt ifrån fel omgivningstemperatur, fel kost, dåliga möjligheter att söka skydd, stress från andra individer och dålig hygien i terrariet. En frisk skäggagam känns lätt igen på att den är alert och intresserad av omgivningen. Den står gärna lite upprest med kroppen lyft från marken med hjälp av frambenen. Följande delar är basen för att din skäggagam ska trivas och hålla sig frisk

 

Ett rymligt terrarie där god hygien upprätthålls
Tillgång till dagsljus och UV ljus
Rätt värmegradient i terrariet med en solplats och en svalare plats i skuggan
Tillgång till ett utrymme med mikroklimat
En kost bestående av en blandning av animalisk och vegetarisk kost
Årlig hälsokontroll med parasitundersökning exempelvis inför ”vinterdvalan”