Papegojors naturliga beteende
Morgonen
En vanlig dag för de flesta papegojor börjar i soluppgången. De flesta papegojor har vanligen spenderat natten i ett ”sovträd” tillsammans med resten av flocken. Innan solen har gått upp helt är vanligen flocken relativt tyst och försäkrar sig om att omgivningen är fri från faror. När solen har gått upp helt börjar dock flocken att vokalisera högt och ett tjattrande och skrikande bryter ut. Olika par förflyttar sig mellan olika grenar och träd medan de kommunicerar med varandra. Själva ”skrikandet” hjälper också till att definiera flockens eller parets revir inför andra fåglar. I studier har man visat att dessa ”morgonskrik” kan vara allt ifrån 1 minut till 2,5 timmar
Vad kan man då dra för paralleller till våra tamfåglar?
- Ja, papegojor är naturligt högljudda och aktiva tidigt på morgonen.
- Deras morgonskrik kan vara både länge och väl, upp till 2,5 timmar. Denna typ av kommunikation är viktig för papegojans sociala beteende och även för att befästa en parrelation.
- Förutom detta används vokaliseringen till att befästa och uppmärksamma andra på revirgränser.
Födosök
Efter dessa inledande vokaliseringar flyger så småningom flocken eller paret iväg för att söka föda. I det vilda har man observerat att de flesta papegojor äter mellan 6.00 och 9.00 på morgonen. Ofta följer fåglarna samma flygrutt varje dag. Som nämnts innan så varierar det mellan olika arter vad födan består av. Om det finns god tillgång på mat så är det vanligt att fåglarna bara tar en eller två tuggor från varje sak och lämnar resten oätet. En annan orsak till att mycket föda lämnas oäten kan vara att eftersom papegojor är bytesdjur måste de alltid vara beredda att kunna flyga sin väg om en rovfågel skulle komma. Tidsvinsten och sannolikheten att de hinner äta mer innan de måste fly är då större om de äter utan alltför stor noggrannhet. Krävan, den utbuktning av matstrupen som ligger precis vid bröstingången tros vara en utveckling i samma riktning. Eftersom mycket av papegojornas föda finns i träden innebär det ofta en stor risk att äta då uppmärksamheten mot rovfåglar inte är optimal och det är lätt att bli upptäckt. Genom att kunna ”lagra” föda i krävan blir papegojor mindre beroende av att kunna äta under hela dagen. Istället kan maten portioneras vidare i mag-tarmkanalen och smältas vid ett senare tillfälle då bättre skydd finns att tillgå.
Vad säger då detta oss om våra tamfåglar?
- De flesta papegojor äter mellan 6.00 och 9.00 på morgonen
- De ägnar lång tid till att söka efter föda det vill säga ingen serverar den till dem i en överfull matskål.
- Papegojor äter ofta slarvigt och kan rata mycket mat efter bara en eller två tuggor.
- De tycker om att äta tillsammans med andra
- Många arter har en väldigt varierad kost
Eftermiddagsaktiviteter
Efter ”frukosten” vilar de flesta papegojor. I det vilda kan det vara mycket svårt att se några papegojor under den här perioden. Man tror att många vilar djupare in i trädkronorna och skogen där det är mycket svårare att upptäcka dem. Det är nu som de smälter sin frukost. Under den tidiga eftermiddagen kan många papegojor sova och det ska mycket till innan de reagerar på omgivningen. Mitt på eftermiddagen runt 15.00 vaknar dock de flesta igen och nu inleds den andra födosöksperioden efter att ett visst oväsen har utbrutit. Sökandet efter föda varar i tre till fyra timmar och efter det återvänder alla till sina ”sovträd”, dock inte utan att först ha kommunicerat högljutt med flocken och sin partner. De allra flesta papegojor ser dåligt i mörker och flyger inte gärna då.
Likheten med våra tamfåglar är här också slående.
De allra flesta av våra papegojor är relativt inaktiva under dagen och först på eftermiddagen eller i de flesta fall när vi kommer hem från arbetet blir de aktiva. Många av våra papegojor blir mycket högljudda under den här perioden. Anledningen till att husmanskost är en storfavorit hos många papegojor är nog att under den tidpunkt vi äter kvällsmat är också våra papegojor mycket hungriga och det blir naturligt att låta de ta del i måltiden.
En liten tanke – att be våra fåglar sova ensamma är att be dem om en hel del, i det vilda är en ensam fågel under natten mycket utsatt. De flesta papegojor sover därför i flock och genom att vara många är chansen då större att upptäcka en rovfågel eller annat rovdjur. De papegojor som sover parvis drar sig ofta undan djupt in i ett träd eller buskage för att undgå upptäckt. För att optimera sin tamfågels nattsömn kan det därför vara idé att erbjuda något ställe i buren där fågeln kan dra sig undan eller att täcka över en del eller hela buren. Att ha buren på ett tryggt och lite undanskymt ställe är också en bra idé.
Andra sociala beteenden
Som nämnts tidigare så lever papegojor ofta i perioder i flockar som varierar i storlek från några stycken upp till 10 000 - tals individer. I själva flocken är det sedan mindre uppdelningar i form av par eller familjegrupper. Dessa par har ofta kroppskontakt med varandra och putsar varandra framför allt på huvudet och i nacken där de har svårt att komma åt själva. Någon annan form av kroppskontakt har de vanligtvis inte förutom under själva parningsperioden. De familjegrupper som finns består ofta av en eller fler årsungar samt föräldraparet. En del arter fortsätter att mata sina ungar i upp till ett år efter att de har lämnat boet.
I flocken förekommer ingen rangordning och det finns ingen så kallad ”alfa”- fågel som dominerar över de andra. Dock förekommer smågnabb och bråk inom flocken. Då kan fåglarna uppvisa ”aggressiva” beteenden i form av rest huvudtofs, utfall med näbben och utbredda vingar samt skrik och skrän. Dessa leder sällan till några skador utan en fågel ger sig snabbt för att sedan kanske vinna i en dispyt på en annan gren. Det finns dokumenterade bråk där papegojor i det vilda verkligen har ”slagits” och gjort så i ett flertal minuter men detta är mycket ovanligt.
De flesta av våra tamfåglar lever ett mycket onormalt liv i ensamhet under större delen av dagen när vi, deras flock, är på jobbet. Det finns en mängd tillvägagångssätt för att åtminstone lindra effekterna av det, såsom till exempel ha radion eller teven på. Speciella program eller DVD skivor finns att tillgå med ”papegoj”-filmer. Andra sätt kan vara att skaffa en annan papegoja som sällskap.
Vad som kan vara bra att veta är att aggressivitet inte är utbrett bland papegojor. Det förekommer när ett revir ska försvaras och i parningstider. Mycket av de små bråk som förekommer i en flock leder inte till bett och andra skador eftersom fåglarna alltid har en möjlighet att dra sig undan eller flyga därifrån. Detta är något att tänka på om man har problem med att ens papegoja bits. Har din fågel någon möjlighet att komma bort från dig innan den biter? Med andra ord kan den fly istället för att behöva försvara sig med ett bett?
Fortplantning
De flesta arter häckar varje år och under den tiden drar sig paren undan för att söka boplats samt para sig. Häckningsperiodens början varierar mellan olika arter men inleds ofta i slutet av regnperioden. Denna period är mest gynnsam ur födosynpunkt eftersom det efter regnperiodens slut och i början av torrperioden finns mest föda. Tillgången på boplatser är en av de begränsande faktorerna för olika arters överlevnad i det vilda. Ofta finns det ett antal redan etablerade boplatser som det ibland blir bråk om. De andra potentiella boplatser som finns måste ofta bearbetas för att bli optimala och det är här som näbben kommer väl till användning. Själva urholkningen eller ingången i trädet kanske är för liten och måste ”gnagas” upp. Nu är också den tid då paren har intensiv kroppskontakt med varandra men notera att det är endast under denna korta tid som detta förekommer. De flesta arter har en ruvningsperiod på mellan 18 och 30 dagar. När äggen kläckts matas ungarna i två till tre månader innan de är flygfärdiga. Matningen fortsätter dock även efter att familjen har lämnat boplatsen och hos vissa arter stannar ungarna i upp till ett år hos föräldrarna. Under denna tid får också ungarna lära sig en massa annat som de behöver veta i framtiden. En sådan sak är fjäderputsning. Fjädrarna är en förutsättning för att en fågel ska kunna flyga. Förutom det ger också färgerna signaler till andra fåglar. Eftersom papegojor kan uppfatta andra våglängder av ljus än vi människor kan vet man också att det finns skillnader i fjäderdräkten mellan hanar och honor som endast fåglarna kan urskilja. Färgen bidrar förstås också till att kamouflera fågeln i naturen. En papegoja putsar sina fjädrar för att hålla fjäderdräkten i trim. Oordning kan leda till att en snabb flygstart förlångsammas och att fågeln blir offer för en rovfågelattack. Även nyutväxta fjädrar måste putsas och fjäderspolen avlägsnas. Den svåra konsten att putsa sina fjädrar är medfödd men ungarna lär sig också genom att härma sina föräldrar.
I fångenskap leder ofta parbildning och fjäderputsning till problem.
Det är naturligt för din papegoja att vilja hitta en partner som den kan ty sig mer till. Att bli aggressiv och attackera andra familjemedlemmar är dock inte vanligt och kan vara en signal om att ert parförhållande befinner sig i häckningsfas hela tiden. Intim kontakt det vill säga kel och gos förutom kliande på huvudet och i nacken kan ge signaler om att du som ägare vill ”para” dig. Även detta kan dock bli överdrivet och ge fel signaler till din fågel.
